Vad har du för relation till din magkänsla?

Min har alltid rätt. Magjävel.

Hej kära du!

Hur mår du i vintertillvaron? Wow, vilken snöyra som härjat den senaste veckan, så himla mysigt ju! Det lär väl försvinna lagom till julafton, så att vi får fem plusgrader och regn i vanlig ordning, men det känns ändå fint att vi fick lite snö innan dess. 

I detta månadsbrev kommer lite tips och recensioner av saker jag konsumerat, en liten tillbakablick på november och framåtblick inför de sista veckorna på året. I den rosa rutan längre ner – "Tankebubblan" – pratar jag denna gång om magkänsla. Hur är din relation till din magkänsla? Är du som jag, löjligt påverkbar, eller rör den dig inte överhuvudtaget? Som vanligt är det jätteuppskattat om du vill skicka respons eller egna reflektioner på det du läst, min mailadress och sociala medier-knappar finns i slutet av brevet.

Välkommen till denna månads I huvudet på Kalméus – jag är så glad att du är här!

Månaden som gått

I november känns det som att vi kom in i vardagslunken på riktigt. På ett bra sätt! Jag spelade in sex reportage, bland annat med sexåriga, leukemisjuka Ella, som hittat energi och distraktion i att följa Rögle BK. Vi spelade in ett reportage om Kristianstads framgång, en nostalgitripp med Joel Lundqvist och Vilmos Gallós häftiga återkomst till Linköping. Utöver detta har HockeyAllsvenskan bjudit på sjukt spännande matchtrender, både upp och ner, och det finns många intressanta storys att följa och hålla koll på framöver.

Vi gick på konsert också! Zara Larsson kom och förtrollade oss alla i Scandinavium, så otroligt roligt att stå på ett arenagolv och dansa igen. Jag har saknat det! Dessutom hade vi det årliga julpysslet med ena sidan av släkten, vi är nära 40 personer som träffas och pysslar, spelar spel, pratar, grillar korv, leker med barn och sjunger luciasånger. Oerhört värdefull helg. ❤️

Månadens serie – Succession
Vad är det med dysfunktionella, giriga och maktgalna familjer som gör att man avskyr dem i verkligheten men inte kan slita sig från att se serier om dem? Här har ni familjen Roy, som äger ett enormt mediaimperium, med gudfadern Logan Roy på tronen. Man får följa deras jakt på pengar och makt, utan skam eller eftertänksamhet. Alla är så djupt ingonade i sina mjuka täcken av rikedom och privilegier, att de knappt vet hur man sätter någon annans behov före sina egna. Men med stor makt kommer också stora konflikter. Och oavsett hur gräsliga många av karaktärerna är – lägger man på lite dramatisk stråkmusik och annorlunda kameravinklar  så får man i alla fall mig att fastna.

Månadens film – King Richard
Jag kan inte minnas senast jag gick på ensambio, men i söndags nyttjade jag min lediga kväll till att äta godis och popcorn i en biosalong. King Richard handlar om Richard Williams, pappan till de tennisspelande systrarna Venus och Serena Williams. Den skildrar historien om hur de växte upp och hur han hade en plan för dem att bli världens bästa tennisspelare. Filmen var så bra! Richard spelas av Will Smith, som jag bara tycker blir bättre och bättre för varje film han gör. Här påminner han lite om den karaktär han har i The Pursuit of Happiness,  Christopher Garner. Varm, kärleksfull och beslutsam. Förutom ett starkt skådespel av Will Smith blev jag väldigt tagen av familjens historia. Jag hade inte mycket mer koll på systrarna Williams än att de faktiskt blev världens bästa tennisspelare. Och tro mig, historien var värd att lära sig. 

Månadens bok – Samlade verk
Nu har jag äntligen läst ut oktobers bok, Samlade Verk av Lydia Sandgren. Den är nästan 700 sidor lång, och även om jag började med den redan i september så klarade jag inte att läsa klart den innan oktober var slut. Så nu får det bli två superkorta böcker i december om jag ska kunna hålla mitt "en bok i månaden"-mål för 2021, haha. Hur som helst, Samlade verk. Mina första tankar, när jag läst typ 150-200 sidor, var att jag tyckte den var lite pretentiös. Det är så sjukt många referenser till litteratur, konst och kultur som jag inte alls känner att jag hänger med på. Massa citat och referenser till diverse kulturmänniskor, som säkert är jättekända för saker de gjort, men jag kände mig på riktigt obildad och lite korkad ibland. Jag gillade historien massor, själva "mysteriet" är snyggt uppbyggt och väldigt spännande att följa. Dock upplevde jag att berättelsen blev lite utdragen ibland, 700 sidor är låååångt. Men MASSA plus för alla Göteborgsreferenser, det var så mysigt att läsa en bok som utspelar sig i den stad man själv bor och är uppvuxen i. Tror aldrig jag gjort det tidigare, och det var faktiskt riktigt fint. Och sist men inte minst är jag ruggigt imponerad av författaren (en tjej lika gammal som jag) – det här var hennes debutroman, och hon vann Augustpriset 2020 för den. Riktigt häftigt.  

Månadens låt – To Be Loved
När Adele släppte sitt nya album i slutet av november var jag, precis som många andra, snabb på att lyssna igenom det. Vissa låtar är supermysiga, andra är lite för jazziga för min smak. Texterna är hjärtskärande känslosamma och ärliga. Och den låt som grep tag i mig allra mest var To Be Loved. Ingen jazzig känsla, inga körsångare – bara naket piano, glidande på takterna och Adeles desperata och djupt engagerade röst. Herregud. När hon tar i så stämbanden inte orkar bära längre så kan jag knappt hantera känslorna i bröstet. Wow.

Tankebubblan Vad har du för relation till din magkänsla?

"Följ magkänslan" är något jag ofta uppmanar mina vänner och familjemedlemmar att göra. Att lyssna på den där diffusa, men ändå knivskarpa kompasspilen långt ner i maggropen, är för mig det vanligaste sättet att fatta beslut och välja riktning.

Kanske är det på grund av att jag blir äldre, att jag skaffar mig mer livserfarenhet och samlar på mig nya intryck i takt med att dagarna går, men jag upplever att min magkänsla blir starkare och starkare för varje år. Oftast är det skönt, saker blir tydligare och lättare att hantera när magen är snabb med ett svar. Små beslut som huruvida en fråga funkar att ställa i ett intervjusammanhang, eller om jag ska skriva till den där killen på Tinder eller inte, till större saker som huruvida jag ska tacka ja till ett jobberbjudande eller första intryck hos nya personer man träffar. Alla dom där frågorna kan få supersnabba och supertydliga svar i min mage. Och dom flesta gångerna upplever jag det som en styrka.

Men det finns gånger då jag nästan känner att den där sylvassa magkänslan blir till en förbannelse. När den föregår min hjärna och mitt hjärta med så många steg att den liksom förstör hela upplevelsen för mig. Ibland hade det varit så mycket skönare och enklare om den bara tog ett chillpiller och lät mig utforska och upptäcka i min egen takt, utan att ha en föraning om vad facit är. För den har alltid rätt, magjäveln. Och om den börjar prata med mig är det omöjligt att inte lyssna. Rösten kommer ju inifrån, så att hålla för öronen funkar inte. 

Så min relation till min magkänsla är dubbelbottnad. Jag älskar när den leder mig och guidar mig i rätt riktning, men jag hatar när den avslöjar saker för mig innan jag är redo för dem. Hur är det för dig?
 

---

Fråga till dig: Vad har du för relation till din magkänsla?

Det här ser jag fram emot i december

Livets första besök i Ljungby
Sakta men säkert betar jag av de svenska hockeyarenorna, jag har nu besökt alla ishallar i HockeyAllsvenskan, förutom Troja-Ljungbys. Men det blir det ändring på i nästa vecka! På onsdag den 12 december åker jag för första gången till Ljungby arena och bevakar matchen mellan Troja och Södertälje. SÅ KUL!

Jul!
Nej, men alltså... Jag har egentligen aldrig sett mig som ett julfreak, men jag tror fasen att jag börjar luta åt det hållet. Ibland kommer jag på mig med att verkligen längta så att det pirrar i magen. Julmusiken när vi klär granen med alla våra udda julgranskulor (inklusive den pappa gjorde när han var typ fyra år – en flörtkula med nålar i – se bild nedan), julgodisbaket, uppesittargrillen, julafton med julstrumpa och vörtbröd till frukost, sällskapsspelen, juldagspusslet, filmmaratonet i mellandagarna. Lugnet, pyjamasarna, doften av nejlikepiercade apelsiner. Jag erkänner. Jag är ett julfreak.

Det var allt för den här gången. Om du har tagit dig ända hit vill jag tacka dig för att du läst. Vill du komma i kontakt med mig hittar du mig på alla möjliga ställen via länkarna här nedan. Kanske är det något speciellt du vill att jag ska skriva om i Tankebubblan nästa månad? Eller bara säga hej!
Oavsett hoppas jag vi ses igen nästa månad.

Hoppas du får en superfin december och en varm och kärleksfull julvecka! ☀️